Valfrihet, men inte för alla

Ser man ut såhär så är man inte fri, så då får man inte vara fri heller. Logiskt! Eeeh..




Hej alla fina Nu kliade det redigt i fingrarna att få skriva om detta, något som ligger mig varmt om hjärtat; alla kvinnors valfrihet när det gäller vad man vill ha (eller inte ha) på sig.
Jag läste nämligen denna artikel (det tar emot att länka till den, så illa är det) och jag vet nog inte vad som ger värst kväljningar.. Denna kaskad av vad jag uppfattar som rent muslimhat, eller den uppenbara mansplaining han ägnar sig åt, där Centerkvinnorna (och vi förtryckta muslimska kvinnor) minnsann ska bli visade var skåpet ska stå. Våra åsikter är helt enkelt fel, och han ska berätta för oss hur det egentligen ligger till.

Som jag sa på ett inlägg på Fejjan, var tyst, take a seat och låt kvinnorna tala själva.

Jag hänvisar till Centerkvinnornas korta men väldigt kloka artikel här, och eloge till Centerpartiet överlag som sträckt ut en hand till muslimerna och att de vågar att klart och tydligt visa att även vi tillhör Sverige och att även våra röster räknas.
Det är tyvärr så att den tramsiga retoriken om "våra svenska värderingar" smittat av sig även på andra partier, där man hellre väljer att prata om sådant, stänga gränser och ignorera muslimhat och främlingsfientlighet. Vissa politiker har ju till och med gått ut och härjat om att slöja är kvinnoförtryck, för sådant är helt acceptabelt och rumsrent numera. Ingen nämnd, ingen glömd.

Tillbaka till sakfrågan; varför ska det vara så svårt att respektera alla kvinnors rätt till sina kroppar, även muslimska kvinnors rätt? Varför ska det vara så svårt att förstå att även vi har egna hjärnor? Man gormar om slöjor och kvinnosim någon timme i veckan på badhusen (som om det är någon farlig islamisering trots att det funnits länge och garanterat uppskattas även av många ickemuslimer) medan man helt bekvämt bortser från att man kör talibantvång om man lagstiftar kring kvinnors klädsel, för att det ska passa in i ens egen definition av frihet. Vill vi kanske ha det som det var i Tunisien där det rådde slöjförbud? Det var givetvis hyllat av Europa, och det sågs som något modernt här att förbjuda allt sådant som ens hade någon typ av anknytning till islam, och det passade bra i en gammal fransk koloni där folk sakta men säkert blivit tvångssekulariserade.

Hade man oflyt kunde man, som jag fick berättat för mig, bli upplockad i en polisbuss (de åkte runt och tog beslöjade kvinnor) och tagen till en polisstation, där man under tvång fick skriva på ett kontrakt där man lovade att aldrig mer ha slöja. Efter tredje "överträdelsen" kunde man få fängelse.

Man hörde historier om beslöjade kvinnor som trakasserades av polis (en vän fick slöjan avsliten mitt på gatan) eller till och med sexuellt trakasserad och våldtagen. Man var helt enkelt lovligt byte då man "bröt mot lagen". Man fick lära sig av staten att slöja för kvinnor (och skägg för män) per automatik innebar terrorism.

Nå, det var ju det riktigt grova. Vad innebar slöjförbudet i vardagen?
Studier var det inte tal om, med en tygbit på huvudet fick du snällt stanna hemma. Myndigheter fick man inte gå in i om man inte tog av sig sjalen först.
Jag blev nekad uppehållstillstånd för en massa år sedan (trots gift med tunisier och tunisiska barn) för att jag täckte håret. "-Vi ger inte UT till kvinnor med slöja!" fick vi till svar, rakt på sak.

Är det såhär vi vill ha det i Sverige? Man kan tro att det är detta folk är ute efter, de som vill lagstifta om kvinnors klädsel. Som nåt Saudiarabien, fast tvärtom. Men med samma jäkla förtryck. För som vanligt så spelar det ingen roll om det är förtryck, "så länge det drabbar andra och inte mig själv." Så länge en själv får göra som en vill, så är allt fine and dandy. Men är det verkligen något att kämpa för, att en grupp kvinnor i praktiken ska ses som andra klassens medborgare, precis på det sätt som de obeslöjade ses som dåliga kvinnor i vissa patriarkala samhällen? För man borde se på saken lite mer realistiskt, även om man lagstiftar om ett förbud så kommer kvinnor fortfarande att välja slöjan, kanske till priset av utbildning, jobb och ett socialt liv. De kommer helt enkelt att förpassas till hemmet; inte av en förtryckande make utan av staten.

Ett sådant Sverige är inget jag tror på, eller vill ha. Jag vill att alla ska må bra, inte bara de som delar min religion, min klädstil eller mina åsikter och värderingar. Därför tänker jag aldrig, aldrig i helskotta försöka arbeta politiskt för att styra något så personligt som andra människors tro och klädval. Jag tycker att det är helt groteskt att vilja peta på andra människors fri- och rättigheter på det viset. Jag förstår helt enkelt inte hur man kan säga sig värna om friheter samtidigt som man vill ta bort dem.

Det är kanske ingen sorg egentligen att jag inte förstår mig på sånt här tänk, för det betyder ju att jag tänker tvärtom mot vad de här människorna propagerar för, och det är jag rätt glad för!

2 kommentarer