Tvingar du ditt barn att äta upp maten?



Mycket skräp kan hittas på Facebook, men man kan ju snubbla över intressanta och vettiga artiklar också, så som denna:


Det här är ju ett tema i intuitive eating, som jag försöker kämpa med. Just det här att vi sedan barnsben lär oss att inte lyssna på våra kroppars signaler. Och har man lärt sig att strunta i vad kroppen säger, så kan det ta lång tid att "låsa upp" den förmågan igen.

Pluggsug och tunga beslut



Hej på dig! Veckan är snäll mot dig, hoppas jag? Själv har jag grubblat och funderat en hel del. Jobbiga grejer, nåt som måste göras men där det knappast är att välja mellan bra och dåligt, utan att välja det mindre jävliga av två svåra alternativ.

Att blogga med WordPress på eget webbhotell - hur kommer man igång?



Hej på dig! Jag bara hoppar rakt in i ämnet nu, detta med att blogga på eget webbhotell med WordPress - hur 17 kommer man igång och vad behöver man tänka på?
Jag skrev ju häromdagen om mina erfarenheter kring flytten till eget från Blogspot och fick frågan om jag inte kunde skriva mer om hur eftersom det verkar krångligt. Jag håller med, jag var också rätt avskräckt ett bra tag för jag tyckte det verkade knöligt och svårt, kanske rentav riskabelt liksom att försöka flytta över en hel blogg. Men, det var faktiskt varken svårt eller särskilt läskigt, och nu tänkte jag skriva om stegen jag tog samt skillnaden mellan att blogga hos egen Wordpress och Wordpress.com som ju är deras gratisportal.

Ett systerskap med villkor



Goddagens mina vänner! Jag sitter här och funderar lite. Över senaste tidens diskussioner, den tramsiga (oändligt långa) debatten om slöjan som alla andra utom vi slöjbärare själva får delta i, och det här med att man alltid är en slöja först och främst, även när det gäller feminism och kontakten kvinnor emellan.
Jag har märkt, att när det kommer till kritan så är systerskapet i allra högsta grad villkorligt. Du får kort sagt plats när du passar in i en rätt snäv mall.
Och ja, jag är medveten om att det här inlägget kan tolkas som snäsigt, kaxigt, kanske elakt rentav. Men det är inget emot att bli dumförklarad av de som påstår sig värna om ens rättigheter.

Denna eviga fixering vid slöjan



Hej finis! Varning för lite gnälligt inlägg med en rätt stark doft av politik. Jag vet, salig blandning härinne. Men ja. Låt oss gagga lite om den så hett diskuterade SLÖJAN, eller hijab.
Eller ja, jag vill snarare snacka om just det ATT den är så omdiskuterad. Snarare verkar den (och muslimska kvinnors klädsel i övrigt) vara en ren och skär besatthet för vissa. Eller många.
Fick lite inspo att skriva det här inlägget bland annat från Fatous inlägg Samhällets förtryck av den muslimska kvinnan som verkligen slår huvudet på spiken.

Pratas OM oss, men aldrig MED oss..

Förutom de då som är öppet rassar och muslimhatare och som gärna tjoar och hojtar om "förtryckartrasor" och "dukar på huvudena", så finns det såklart den där dryga allmänna fixeringen vid sjalen. Det ska debatteras om den, skrivas lagar om den, den ska politiseras och tolkas och snackas och skrivas om, naturligtvis över våra huvuden. Beslöjade kvinnor får ytterst sällan själva vara med och säga något. Vi är kanske för förtryckta eller korkade för att ha en åsikt värd att lyssna på?
Detta sjukliga beteende är inte nåt nytt som politiska partier som SD lyckats skita fram (ursäkta franskan) utan har funnits på den europeiska tapeten genom hela kolonialtiden och med stor sannolikhet ända tillbaks till korstågstiderna. Men som sagt, mer "nyligen" då när exempelvis kvinnor i Algeriet tvingades klä av sig. Ofta väldigt bokstavligt då de fick stå på en scen och klä av sig framför franska män. Skulle detta då vara frigörelse av den muslimska kvinnan? Eller var det bara så att man hittat ytterligare ett sätt att knäcka muslimerna på? För jag är rätt säker på att de och dagens rassar skiter fullständigt i hur vi mår. Och då menar jag både de som är öppet rassar och de som påstår sig vara feminister men egentligen har en islamofobisk agenda. Läs gärna mer om det här på The Brown Hijabis blogg.

Hur man än vänder sig så har man rumpan därbak

Ja, ungefär så. Här sitter man och ses som en vandrande sjal av vissa och som en förtryckt/pantad krake som inte vet sitt eget bästa av andra.
Det enda man kan göra är att vara övertygad av att det man gör är rätt, bra för en och så är det bara att strunta i andra och pusha på. Kanske blogga för att få ut sin egen röst, ifall någon råkar lyssna? ;) Jag vet att jag och andra beslöjade enligt vissa bara ska vara tysta om detta trots att det enligt ren och skär logik borde vara vi som har tolkningsföreträde (och inte politiker eller vita feminister) när det gäller vår egna situation. Men jag kommer inte hålla käft. Någonsin. :) Sålänge det finns sånt BS som rasism och politiken idag så kommer jag fortsätta skriva, med förhoppningen om att jag kanske kan ge någon annan den "insyn" i det hela som hen saknade. Mer förståelse åt folket!
Så det så. :)

Lite vidare läsning kanske? I inlägget Muslimska kvinnor, slöjor och vit feminism skriver jag lite om det här MEN viktigast är länkarna längst ner! Massor med spännande att läsa. 
Lämnar dig med denna finfina bild. :) Kramis!

Ett glapp i arkivet



Hej på dig! Nu kanske du undrar varför det är ett sådant stort, gapande hål liksom mellan inläggen här? Inlägget innan detta postades den andra mars och nu är det helt plötsligt den 24: e april.

Jorå. Det har sina anledningar.

Som du säkert räknat ut om du läst inlägget innan så huserar jag numera på eget webbhotell med Wordpress. Men. Jag har bestämt mig för att ha den här bloggen som ett backup-arkiv, utifall jag skulle tröttna på Wordpress en dag och vilja byta tillbaka.

Tyvärr är det inte det lättaste att exportera en WP-blogg till Blogspot, därför gör jag som så att vissa inlägg postar jag här med, samtidigt som jag postar dem där borta. Inte alla (struntar i reklaminlägg och korta trista vardagsuppdateringar) men de viktigaste som jag vill behålla. Jag vill helt enkelt inte köra exportgrejen på Wordpress eftersom 1. det är krångligt och man måste använda sig av tjänster från tredje part för att omvandla filformat och 2. bilderna från bloggen måste man ladda ner och ladda upp igen I VARJE INLÄGG separat. Så vi snackar om 1 års bloggande. Stora bilder som ska laddas ner i en fil, dvs typ krascha hela det tunisiska internet och sen måste jag ÄNDÅ sitta och ladda upp varje bild i respektive inlägg.

I think not.

Så vi tar detta som en lösning istället. Min lilla backup ifall jag vill eller måste lämna webbhotell och WP bakom mig en dag. Jag vill ICKE börja om med ny blogg på ny kula.

Vill man göra såhär så får man se till att man gör 2 saker;

1. Ställ in bloggen på privat så att endast du kan läsa. Det blir bara förvirrande om en läsare googlar efter din blogg, hittar arkivet/backupbloggen och går in där och läser istället.

2. Ställ in så att sökmotorer inte hittar backupbloggen! Detta är viktigt, för tydligen blir t ex Google arg på en om man postar dubletter på olika sidor. Vilket man kan förstå.

Så där har vi det! Förklaringen till glappet mellan inläggen och varför jag inte har exakt alla mina gamla inlägg här som jag skrev på min Wordpress. Men som sagt, det viktigaste har jag fört över! :)