Bloggdesign-nostalgi

bloggdesign blogg.se blogger

Undangömt i mina djupaste vrår på datorn hittade jag dessa guldklimpar… Olika bloggdesigner jag gjort genom åren, främst till vänner, mig själv såklart och andra Blogg.se-användare.. Jag älskade att sitta och pilla med grafik och koder och hade många mallar uppe på en viss sida jag glömt namnet på, där vi som bloggade på Blogg.se kunde ladda ner nya designer. Några av dessa blev riktigt poppis och jag har kommit in på bloggar flera år efteråt och sett att de fortfarande använts. Kul!

En lång radda med bilder här dock, så håll till godo. Och kom ihåg, det rådde andra trender inom bloggdesign på den tiden.. 😉

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den sista här var nog min favorit. Det var en utmaning att få rätta känslan i designen med tanke på fotona hon ville ha i och syftet på bloggen. Det passade liksom inte med en mer “vimsig” design. Men jag tyckte att det blev bra.

Så till några av mina egna då.. haha. Både Blogger och Blogg.se.

 

 

 

 

Ha! Spana in sidomenyn på den här nästa! Widgets for dayyysss…

 

Eller den när jag förlorade förståndet och skulle äta LCHF.. Haha. Fail. Blev sjuk istället av det och lade prompt ned den bloggen..

 

 

 

Kul att titta tillbaka och se hur trenderna ändras.. och att jag faktiskt hade fantasi förr…! Men man kan nog lugnt säga att jag blivit mer vuxen i designen och definitivt mer åt det minimalistiska eller stilrena hållet, även om jag fortfarande gillar lite pluttinutt så är det inget jag vill ska ta över designen.
De 2 senaste mallarna jag fixat design på är till Blogger och de ser ut såhär:

 

 

Roligt nog finns de båda fortfarande att ladda ner här. OBS! Endast för Blogspot/Blogger. De fungerar INTE på blogg.se eller WordPress.
Det var riktigt kul att pyssla med sånt här och jag längtar tillbaka faktiskt. Gillar att koda och gillar att fixa med grafik, jag jobbar med Paint Shop Pro som jag köpte för hundraelva år sedan (som en billigare variant av Photoshop) och det programmet funkar fortfarande perfekt. Ibland tänker jag mig att jag borde köra igång igen. Hjälpa andra med deras bloggar, både design och med upplägg.. Man har ju några år på nacken med detta vid det här laget.
Nåja, får se hur det blir med det. Men nog vore det kul! 🙂
Continue Reading

Min to-do-list när vi kommer till Sverige

God morgon! Här sitter jag i kylan och skriver. Det är visserligen inga minusgrader men det blir ändå sådär ruggigt ända in i benmärgen. Vi har ju stenhus utan centralvärme och så dragiga fönster på det så på vintern känner man sig aldrig riktigt varm hemma. Men, men. Nu börjar vi få lite sådär panik för att vi är påväg, vi ska börja sälja saker nu. Katternas process har vi ju startat med i och med att vi chippat dem och steg 2 blir rabiesvaccin, men nu ska vi alltså börja sälja sånt vi inte har användning för och vill ta med. Tjejernas datorer ryker först. De har använts ytterst sällan genom åren då de båda var defekta och eftersom ingen här bryr sig om garantier så fick vi varken byta eller laga. Så nu får vi försöka sälja dem, finns nog säkert de som köper för att komma åt delarna eller nåt.

Annat man tänker på är den enorma att göra-listan som vi har att bocka av sen när vi God willing är på plats. Typ som:

1 ) Skriva in oss i folkbokföringen.

2 ) Möte på skolan med studievägledare och rektor för att planera för kidsen.

3 ) Fixa bankkonton till tjejerna och kort till mig, för tydligen behöver man sånt när man har egna pengar… 😛

4 ) Ta mig till komvux och en studievägledare för att se vad jag kan göra åt min brist på slutbetyg och se hur jag ska ta mig vidare sen till behandlingspedagog, socionom eller vad jag nu bestämmer mig för att jag vill bli när jag blir stor.

5 ) Ta mig in i vården för att förhoppningsvis få hjälp med det psykiska ickemåendet och få tag på neuro igen för att fortsätta utredning och behandling med min medicin som ju INTE är receptfri i Sverige.

6 ) Sätta igång med plugg och intensivt jobbsök! Även om en pluggar så behövs ju extrajobb. Får se vad man kan skaka fram. Enda erfarenheten jag har är hotellstäd…

Behöver jag ens nämna att jag är hysteriskt nervös?! Jag har varit hemmafru i hundra år. Det betyder att jag inte behövt använda mig hjärna på hundra år. Jag är så virrig och stirrig alltså. Kommer behöva ha kalendrar och listor för att hålla koll på allt, i alla fall i början. Men det är väl “bara” att ta det dag för dag och försöka att inte tänka för långt in i framtiden sen. Jag har inte så mycket tankekraft att det räcker till 100% fokus i nuet OCH till att nojja sig över framtiden.. Så jag får ransonera. 🙂

Jag måste i alla fall förutsätta att detta kommer att gå bra tillslut. Det kommer garanterat komma svåra stunder som det gör för alla andra i människosläktet men jag tror det kommer bli okej. Det måste man ju tro.

Continue Reading

Vem sjutton har ätit upp min motivation?

God morgon, snygging! Hoppas din tisdag är snäll mot dig. Här är det segt som alltid. Jag undrar vart min motivation till att träna och allt det där tog vägen. Nåja. Man fick hjälp av Gizmo att ta en selfie i alla fall. Alltid nåt att hänga i julgran!

De spridda tisdagstankarna då:

➧ Jag behöver få tummen ur och börja träna igen. Jag äter dåligt också. Mycket, men näringsfattigt. Det känns i kroppen..

➧ Motorola Moto G6 Plus står på önskelistan. Jag vill göra slut med Iphone men är fattig så då får det bli den bästa budgetmobilen. Har ni sett kameran på den? Den ska tydligen vara awesome för sin prisklass och som bloggare behöver man liksom en vettig kamera. Plus att jag är ypperligt trött på app store så det börjar bli dags för en android, tycker jag.

➧ Fasen vad plastigt Instagram är!? Hängde med i ett följartåg 1 hel gång. Big mistake. Folk avföljer på löpande band, alla postar om Twistshake och ett visst märke på klockor och nu sitter jag där och följer folk jag inte ens vill följa, just because. Vill inte vara gnällig men Insta är mycket roligare när det är folk som följer för att de vill och inte allt är business. Jag är helt med på noterna med sponsrade inlägg och reklam men hela tiden?

➧ Jag måste till tandis. Mitt tandkött mår skit och en tand måste rotfyllas. Ont. Att bli av med tänderna i medelåldern går lite i släkten så jag borde verkligen ta bättre hand om mig och ränna till tandis årligen. Måste köra helrenovering av munnen innan vi drar till Sverige, här kostar ett tandisbesök 150 spänn liksom. Det är ju lite dyrare därhemma..

➧ Jag har en plan för min blogg! Ska byta bloggnamn senare (dvs köpa och koppla den här bloggen till ny domän) och starta på min nyare linje liksom om ett par månader när flytten är på G. Känns lite spännande, faktiskt. Det kommer fortfarande vara samma gamla personliga blogg, men med lite mer av en röd tråd så att säga. Och hejdå till det rätt trista och opersonliga Frugan E som namn.

Nä, nu ska här fikas vidare. Ha dig en fantastisk dag så hörs vi imorrn, med mindre gnäll och lite mer pepp från min sida förhoppningsvis. 🙂

Continue Reading

Internationella dagen för bekämpning av våld mot kvinnor

våld mot kvinnor

våld mot kvinnor

Idag är det alltså 25:e november, en dag som avsatts för att uppmärksamma bekämpandet av våld mot kvinnor, av FN. Jag ville bara skriva några rader om det, och det borde man egentligen skriva om och uppmärksamma varje dag. För våld mot kvinnor är så bedrövligt vanligt, att de flesta av oss är eller har varit med om det, eller har någon i ens närhet som upplevt det.

Såhär skriver Brottsförebyggande Rådet:

Under 2017 anmäldes omkring 12 000 misshandelsbrott i Sverige där gärningspersonen var i nära relation med offret. I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 18 procent av de som utsattes för misshandel under 2016 att gärningspersonen var en närstående.

I den Nationella trygghetsundersökningen uppger totalt 18 procent av de som utsatts för misshandel under 2016 att gärningspersonen var närstående till offret. Men det är stora skillnader mellan könen. Att gärningspersonen är en närstående gäller för kvinnor i 40 procent av händelserna, medan motsvarande andel för män är 3 procent.

Föga förvånande alltså att det i misshandel mot kvinnor är hela 40% av händelserna handlar om närstående.

Enligt statistiken så är våldet “jämnt fördelat mellan könen” men att kvinnor utsätts för grövre våld, där de behöver uppsöka vård:

Även om utsattheten för våld i nära relationer under 2012 verkar vara jämnt fördelad mellan kvinnor och män, är det vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld som leder till behov av hjälp och stödinsatser, och då framför allt sjukvård. Bland de personer som blev utsatta för grov misshandel uppgav 29,1 procent av kvinnorna och 2,4 procent av männen att de uppsökte, eller hade behövt uppsöka, en läkare, sjuksköterska eller tandläkare.

Tyvärr så är mörkertalet mycket stort. De allra flesta anmäler inte, och det är fullt förståeligt. Man kanske tror att “det var inte så allvarligt” eller har helt enkelt inget förtroende för ett rättsväsende som sviker en gång på gång.

Av de som blev utsatta för brott i en nära relation under 2012 uppgav 3,9 procent att de hade polisanmält händelsen eller någon av händelserna. Andelen kvinnor som gjort en anmälan var något större än andelen män. Det i särklass vanligaste skälet till att man inte polisanmält det man utsatts för, är enligt denna kartläggning att man betraktar händelsen som en småsak. Att man i stället redde ut händelsen på egen hand anges också ofta som skäl.

Så. Siffrorna är skrämmande men också den enorma skillnaden mellan könen där så många utsatta kvinnor blir misshandlade av någon närstående. Vi är ofta utsatta på andra sätt också, då det är svårare för en kvinna t ex med små barn eller som kanske är ny i ett nytt land, att ta sig ur en skadlig relation. Det blir en dubbel utsatthet som män allt som oftast inte behöver leva i.

För min egen del så har jag blivit misshandlad, fysiskt och psykiskt, och jag har närstående som blivit det. Jag har behövt vittna i rättegång till och med. Mitt vittnesmål viftades bort och förövaren gick fri direkt. När det gällde min egen plågoande så kunde inte polisen göra ett skvatt, det lades ner. Jag kan bara tycka synd om de frustrerade poliser som ser detta gång på gång, hur de vill hjälpa men inte kan. De hör av sig, ibland privat, och hör hur det går. Men rättsväsendet sätter stopp för rättvisan i många fall.

Min bästa kompis från högstadiet blev mördad av sin sambo. Tydligen hade hon levt ett bra tag i förtryck och det slutade på det allra värsta sättet. Men ingen hade kunnat göra något tyvärr, inte med de minimala resurser som finns idag. Och så är det för många kvinnor, samhället står med händerna bundna. Jag hoppas att man uppmärksammar detta mer och sätter in MER hjälp för kvinnor, och inte som i t ex Jönköping där man lade ner hjälpen för utsatta kvinnor medan man fortsätter med vård för förövarna. Det är inte på något vis jämlikt eller rättvist som det är idag.

Länkar:

279 kvinnor har dödats av sina män

Våld mot kvinnor strider mot islam 

Brottsförebyggade Rådet om våld i nära relationer

Roks – Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Unizon om mäns våld mot kvinnor

Psykiskmisshandel.se


Bild: Luis Galvez via Unsplash

Continue Reading