Byta bloggnamn och ha skolångest


Hello! Hoppas allt är bra med dig såhär en ljuvlig måndagseftermiddag. Såg du också valresultatet idag? Tänkte skriva om det faktiskt men jag vill inte riktigt ha en politikblogg så jag säger bara såhär: Varför i hela friden röstar folk med sina bakdelar? Och varför använder man demokratin till att rösta på ett parti som inte gillar demokrati? I vår by är det 33% som röstar på SD, så det är väl bara att invänta min första hatattack som slöjbärande kvinna. Stackars den sate som ger sig på mig, säger jag bara. 2 meter lång och lika bred, inte att leka med. Jag har knockat en vuxen man innan (självförsvar såklart) och jag kan göra det igen. HA!

Men nu skulle vi inte snacka politik. Jag funderade ju innan på att byta bloggnamn och bli mer personlig liksom med mitt eget namn. Eller nåt annat käckt bloggnamn. Men jag kom inte på något! Sen kom jag på att jag kan ju faktiskt behålla detta och ändå blogga under mitt eget namn samtidigt. Inte så svårt. Frugan E är väl inte det roligaste men det är okej. Och det är jag. Så. Jag är Frugan tills vidare.

Bra va?

Nu har konversationen med studievägledaren på skolan kommit igång på riktigt förresten, och hon frågar om hur barnen är med svenskan. Om de skulle klara undervisning på svenska eller inte. Snacka om väldigt svår fråga! De pratar ju svenska hemma. Jag minns elever som gick med mig i plugget som kunde sämre svenska än mina kids kan. Samma med skrift. Sen kan tilläggas att jag som är född och uppvuxen i Sverige inte fattade all undervisning heller. Det finns ord på svenskan som jag inte förstår. Så frågan är supersvår att svara på.

Däremot så kan jag säga att tjejerna snackar svenska och de har ett dedikerat supportteam bakom sig bestående av mamma, pappa, mormor och plastmorfar som alla är redo att hjälpa till med läxor och uppgifter. Tjejerna är dessutom beredda på att lägga manken till och plugga hårt. Så ja, jag tror att de skulle klara det. Det är kanske svårt i början, men jag tror att de skulle fixa det.

Men hur svarar man på den där frågan, liksom? Det var ju språkintroduktion som var aktuellt för dem enligt studievägledaren och då spelar det väl ingen större roll om de kan svenska eller inte? Så jag undrar lite varför hon frågar det, faktiskt. Finns det kanske annat introduktionsprogram som skulle kunna vara aktuellt..? Who knows. Jag vet ju att de frågar för att de ska kunna utforma utbildningen för barnens bästa, så man vill inte svara fel. Jag kan uppfatta en sak medan hon kanske skulle bedöma det annorlunda. Hmm. Svårt.

Nåja, det blir nog cirka hundra gånger lättare när man väl haft det första mötet i sommar och hon fått en uppfattning om tjejerna. Nu över mail så är det ju mest gissningar och riktlinjer, liksom.

Tills mötet ska jag nog fortsätta vara lite nervös, tror jag..

Inga kommentarer